Axmar brygga

Äntligen, äntligen semester. In i det längsta velade vi om vi skulle köra norr- eller söderut. När UD nu dessutom gav grönt ljus för att resa till Italien blev beslutet ännu svårare. Det som fick mig att bestämma mig blev till slut tanken på den övriga familjen vi lämnar kvar hemma. Fem barn med respektive samt ett litet barnbarn, tänk om någon av dem skulle bli sjuk och vi är långt, långt borta (iofs kan de bli sjuka vilken sommar som helst, men ja….så resonerade jag denna gång). Norrut fick det bli. 👍🏻

Vår första tanke var att tokköra upp till Stekenjokk för att hinna se de höga snöväggarna innan solen smälter dem. Vår andra tanke var att tokköra till Hudiksvall för att vara en bit på väg. Tredje tanken, som blev den vi följde, var att ta det lugnt och stanna när vi inte orkade köra längre. I krokarna av Gävle började vi prata om att ta natt. Axmar brygga ska vara fin, sa jag. Majk knappade på GPS:en och vi lämnade motorvägen och körde ut mot kusten. 

Vi är rätt vana vid att vi inte kan räkna med att få en ställplats när man kommer sent, men väl ute vid Axmar brygga fanns det gott om lediga platser. Vi nöp nummer 13, betalade 145:- via swish, tog en promenad med hunden och kröp sedan i säng.    

På midsommaraftonsmorgonen funderade vi en kort sekund om vi skulle köra vidare. Vi brukar tillbringa midsommarafton på autobahn så för oss skulle det kvitta om vi åt sillen i eller utanför husbilen….men, vädret var så fantastiskt skönt och vi hade sagt att vi skulle ta det lugnt, alltså swishade vi ytterligare 145:- för ännu en natt (men rangerade om till plats 7 då 13 lutade en del samt att grannens AC bullrade). 

Efter frukost tog vi en promenad upp till bruksområdet. När vi kom på kvällen upplevde vi bruket och dess omgivning som rätt oansenlig, men under promenaden blev vi både snopna och förundrade. Slottsparken var helt magisk trots att slottet var rivet sedan 50 år. Alla dammar, blommor och ruiner öppnade många fototillfällen. 

Väl tillbaka vid ställplatsen gick vi ner till bryggan och havskrogen för en kall öl på deras uteservering. Vi provade aldrig, men maten som bars ut till de övriga gästerna såg fantastisk ut och jag har hört att de serverar ett superbra julbord – vi får helt enkelt återkomma om ett halvår. 

Eftermiddagen fortlöpte sedan på ställplatsen. Vi åt och drack gott, solade, samtalade med grannarna och spelade så klart tärning. Givetvis kröp vi i säng medan det fortfarande var ljust ute. 

18-20/6 2020