-
Torbole
Det är något magiskt över att köra ut ur berget och via serpentinvägar möta Torboles hustak med Lago di Garda i bakgrunden. Känslan av ”äntligen framme” städar bort minnet av alla trötta, dunkande mil på autobahn. Förra året bodde vi på camping i Torbole, men då vi nu bara tänkte stanna ett par nätter valde vi istället ställplatsen Camperstop Torbole. Vi har bott även där tidigare och visste att den enda skillnaden mellan denna ställplats och en camping är att endast husbilar är välkomna. Incheckningen är supersmidig. Man kör fram till bommen, väntar några sekunder medan en kamera fotograferar av nummerplåten sedan kör man in och letar upp en plats.…
-
Hur man passerar Tyskland på ett killevipp
Vi lämnade Puttgarden klockan 8 med gps:en inställd på München, ETA 18:30. Visst var det en del vägarbeten men i det stora hela flöt det på bra. När vi närmade oss München, strax före åtta, knappade vi om gps:en – Riva del Garda, ETA 00:30. Det här är lugnt. Jag orkar köra, sa Majk! När vi passerar gränsen Tyskland-Österrike piper vår box till. Fyra signaler. Neeeee, sa jag! Det ljudet brukar det inte vara. Några tullstationer senare svänger vi av för att kolla upp vår box, trots att den pep normalt stationerna efter gränsen. Bäst vi kollar upp boxen, tyckte jag. På servicestationen pratade de, så klart, inte engelska utan vi…
-
Camping Europe
Vi vaknade runt åtta i München, åt lite frukost, tömde toa och gråvatten (och betalade 1 euro för att inte få vatten) och matade in infartsbiljetten vi fick när vi kom i den stora, gula maskinen vid entrén till Allianz Arena. 5 euro! Konstigt tänkte jag men betalade det maskinen begärde. Vid bommen stod sedan en kvinna och tog emot kvittot då bommen stod i uppfällt läge. Tack sa vi, danke sa hon. Vi har betalat 15 euro vid våra tidigare besök så detta var något nytt. Inte oss emot! Sedan stod vi på ner emot gränsen Tyskland-Österrike. Efter ett rätt segt byggarbete söder om München var vi nån timme…
-
Gross…..jag kommer dööööö….glockner
Alltså, jag vill börja med att påminna omvärlden om att jag har höjdskräck. Jag åker aldrig upp i grejer på nöjesparker, jag har manisk rädsla för hissar, jag blundar då vi åker över broar…..ändå var det jag som sa till min man att, ”Du som älskar att åka över berg, vad säger Du om Grossglockner?” Som jag har ångrat mig!!! Vi lämnade Salzburg runt nio. Med siktet inställt på Obersalzberg och, det i folkmun kallade, Örnnästet – Kehlsteinhaus. Hitlers sommarnöje precis vid gränsen mellan Tyskland och Österrike. Hitler var, precis som jag, höjdrädd (jag hoppas våra likheter stannar där) och besökte tydligen sitt sommarnöje endast ett tiotal gånger. Jag förstår varför.…