Husbilssnack

Från husvagn till husbil

När vi hade bestämt oss för att byta bort vår husvagn mot en husbil hade vi en del önskemål/krav. Bland annat panna från Alde, vattenburen golvvärme, välisolerad, dubbelsäng, stort badrum och stort kök. Rätt många märken föll bort direkt då de inte kunde uppfylla de två första, största kraven. Vi var länge sugna på en Adria som vi båda gillade planlösningen på, men till slut enades vi om att inte kompromissa med pannan då Adrian hade en panna från Truma. Som de som känner oss gissningsvis gissar fanns det egentligen bara ett märke som var intressant. Vi skulle köpa en Kabe Travelmaster. PUNKT!

Nästa steg var att hitta en typ vi båda gillade. Majk var inte intresserad av en alkovbil och jag vill inte ha en helintegrerad, alltså fanns det bara en typ kvar, en halvintegrerad. I den prisklass vi kunde tänka oss fanns nu bara 4 modeller att välja på och med de önskemål vi hade var det 750 WL som kändes som den mest lämpliga. Vi var och tittade på en som var väldigt fin och välutrustad men med många mil bakom sig. När vi hade andats in några gånger släppte vi taget om den och sökte vidare, inte fullt lika entusiastiskt nu då vi trodde att vår chans till en fin och prisvärd husbil hade passerat.

Även om vi dammsög marknaden på WL hittade vi inga som intresserade oss, i skick och prisklass. Vi lånade en 750 GB som var jättefin (och till salu) men den hade väldigt litet kök och badrum. Något jag kände att jag inte skulle kunna nöja mig med. Nu började vår handlare förstå att vi var seriöst intresserade av att sälja Haciendan för att köpa en husbil. Vi fick ett förhandstips om att han inom kort skulle få in en 750 WL som inbyte på ett nyköp. Handlaren bedyrade att den var i mycket fin. Inte jättevälutrustad men i toppskick. Samma dag den stod på handlarens gård var vi inne i den och klämde och kände. Det var kärlek vid första ögonkastet. Den hade så gott som allt vi kunde önska. Aldepanna, vattenburen golvvärme, välisolerad, dubbelsäng, stort badrum och stort kök. Innan vi hade sett den sa vi “bara klädseln inte är röd, grön eller blå” men när vi väl stod där, omringade av blått tyg, kändes det ändå ombonat och hemtrevligt. Det enda vi behövde kompromissa med var storleken på garaget (vi hade velat ha ett större men har nu lyckats stuva det vi behöver på den yta som finns) och utrustningsnivån (här har Majk en del att jobba på framöver, men jag är ju inte gift med en lantbrukare eller polis så det lär lösa sig).

Den här helgen är vi hemma (vi har ett hus som behöver kärlek också) men jag längtar vansinnigt mycket till nästa resa.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: