MEcamping - Grisfest och annat grisgöra - Vi reser i Sverige och Europa med vår hemmabyggda van. Välkomna att inspireras!

Det var typ hundra år sedan vi träffade Pia & Stefan (i alla fall sedan i påskas). Våra kalendrar har helt enkelt inte matchat varandra under flera månader. Nu hade vi äntligen hittat ett datum och satt ihop en resrutt. På fredagseftermiddagen fick vi GPS-koordinater till en badplats vid en liten sjö (som Pia & Stefan hade nosat upp under dagen). Vi satte sikte på Mjölby och sedan väg 32 rakt söderut. Den som kollar kartan kommer se att avsnittet ner till Tranås innehåller många sjöar…..och gissningsvis många badplatser. Just den lilla pärla vi besökte behåller vi för oss själva då vi inte hittade den i nån av alla fricamping- och ställplatsappar som vi har i vår GPS. Väl framme, det var en bra bit på grusväg, åt vi middag, samtalade med badgäster, lyssnade på lomen och pratade ikapp månader av händelser. När klockan för länge sedan hade passerat midnatt kröp vi i säng i den, äntligen, svala natten.

Morgonen efter åt vi frukost ute. Vädret var inte längre fantastiskt så badgästerna lös med sin frånvaro. Inte heller vi hade någon större lust till ett morgondopp. Istället packade vi ihop, körde de huppiguppiga kilometrarna ut till 32:an igen och programmerade GPS:en på Bauergården strax öster om Gränna, med ETA strax efter tolv. Strax före tolv tappar vi kontakten med Pia & Stefan. Vart tog de vägen? Ett snabbt samtal senare (”Näeee! Åh, fan! Vi kommer!”) vänder vi om till den plats vi nyss passerade. Där står Pia & Stefan på vägrenen medan deras husbil trumpet blinkar med varningsblinkersen. Punka!

Aktivitet utbryter. Samtal rings. Kloka tankar slås ihop. Den assistansservice de har ger Stefan ett nummer till en bärgare. Bärgaren är inte helt pigg och allert, framförallt är han inte direkt lösningsorienterad. Jaja, han ska plocka ihop sin bärgningsbil men vi får ringa runt efter ett nytt däck, det kan inte han fixa. Jaha, lördagar i början av augusti är inga bra däckletardagar visar det sig. Efter många samtal (samt hjälp från ortsbefolkningen som stannar till och tipsar om alla möjliga brorsors ex:s nya snubbars farsor) så får vi till slut napp i Tenhult. En av killarna Majk känner på kabefabriken känner en annan kille i Nässjö, han har ett ofälgat däck liggandes på sin verkstad (det där med storlekar och mått ger jag mig inte in på). Allt vi behöver göra är att plocka av hjulet, transportera det till Nässjö och invänta omkrängning innan vi kan återvända och montera på hjulet igen. Sagt och gjort. Majk parkerar ut vår husbil i körbanan som skydd för Stefan då det självklart är hjulet på vänster sida som har punka, jag och Pia agerar stoppklossar med våra grälla västar för att få folk att fatta att de ska sänka farten (vi sa idiot vid flera tillfällen) och hjulet plockas snabbt av och stuvas in i vårt garage och vi styr mot Nässjö. Jag kan säga så här. Jag och Pia, i baksätet, hann dricka två flaskor bubbel innan vi var åter vid deras husbil……men sen gick det fort. Vips vips, så var hjulet på och vi var på rull igen. Mot Bauergården!

När vi hade checkat in, och betalat 200:- för en natt utan el, hade vi precis en timme på oss att varva ner, ta en dusch och varva upp igen. Alldeles lagom. Lite efter 18 köade vi till den smaskiga grillbuffén (maten var jättegod med det dubbla köandet, först till kassan och sedan till buffén tog några av upplevelsepoängen). Kvällen avslutades sedan utanför husbilarna med prat, skratt, spel och ett getingstick i mitt stackars baklår. En annorlunda men upplevelserik dag var till ända.

På söndagen, strax efter 12, återvände jag och Majk hem. Pia & Stefan som fortfarande hade semester drog vidare på nya äventyr. Nästa gemensamma resa är dock redan bokad. 4 månader är alldeles för lång tid att vara ifrån världens bästa vänner. 😘

3-5/8 2018