Husbilsbyte och premiärtur

Bortsett från att vi inte är ute och campar så är dagen en högst vanlig lördageftermiddag i vårt liv. Jag var ut till jobbet för att fixa med husbilen inför vår lapplandsturné då Eva ringde och sa att hon skulle kika förbi jobbet. Efter att hon strosat omkring i tillbehörsbutiken pep hon ner i utställningshallen. Efter en stund ringer hon mig och beordra ner mig till hallen. Uppenbart har hon hittat nåt intressant, vad det nu kan vara eftersom vi inte fått in något nytt på ett tag. Efter att ha letat efter henne i nästan alla kabebilar hittar jag henne inne i ett inbyte som kom in i höstas. En fin och välvårdad halvintegrerad husbil med i stort sett allt vi saknar på vår älskade KABE Travelmaster 750WL.

Denna husbil har långbäddar som enkelt kan bäddas ner till en stor dubbelbädd, taksäng, en rymlig … nja okej, rymligare toalett och ett gigantiskt garage. Rent planlösningsmässigt skulle denna passa oss betydligt bättre, båda våra söner kan följa med och få varsin sovplats utan att behöva ligga sked eller skavfötter och vi kan sova i taksängen de gångerna. Barnen kan ta sovmorgon medan jag och Eva kan äta frukost utan att behöva vänta på att dom ska vakna och komma ur sina sängar. Dessutom får Vespan rymligt plats i det stora garaget, skönt! Hur som helst, även detta mynt har likt andra mynt en baksida. Husbilen är utrustad med trumapanna, vilket vi alltid har sagt att vi aldrig vill ha. Hmmmmm, mycket grunnande och funderande senare lämnar vi, denna till första anblick, för oss, perfekta husbil. Den är nog inget för oss.

Hemma, efter Lappland, har vi inte kunnat glömma den andra husbilen. Vi beslutar att ändå ge trumapannan en chans. Efter en snabb holmgång med chefen lånar han ut den till oss under en helg så att vi kan testa pannan ordentligt. Jag gör en snabb kontroll av bilen på jobbet, allt fungerar som det är tänkt. När jag kör hem husbilen på torsdagseftermiddagen kvittrar fåglarna glatt i takt med takdroppet och solen värmer riktigt skönt. F*N! Var är kylan?!

Hemma städar Eva husbilen, packar det nödvändigaste för en helg och sedan styr vi kosan västerut mot Örebro. Eva kilar in på Coop i Mariebergs shoppingcentrum medan jag går och handlar lite sushi. Efter lite forskande i väderappen på telefonen ser vi att det kallaste vi kan hitta i närheten är Karlskoga. Vi tar sikte på Karlskogas fina och omtalade ställplats precis in till Vänern, har vi riktig tur kanske det blåser in ordentligt kalla vindar. Vi håller tummarna och styr knappa timmen in på ställplatsen.

Under säsong erbjuds det här gratis el, gratis servicehus, gratis wifi samt gratis plats vilket lockar den stora massan. Att få en plats här under sommarhalvåret är nog svårare än att få skrapa Triss i tv, med andra ord en väldigt populär ställplats. Denna småkyliga februarikväll är det inte en husbil i sikte och vi väljer en plats precis in till sjön. Under vintern är allt stängt här. Ingen el, inget öppet servicehus. Det passar oss perfekt, vi har allt vi behöver med oss och det ska testas nu.

Vi slår på truman på gasol och slår oss ner vid bordet inne i husbilen för att avnjuta lite sushi och nåt kallt i glasen. Måltiden avlöper relativt tyst medan både jag och Eva försöker lyssna efter pannan som vi är helt säkra på ska väsnas, susa och blåsa ut ojämn värme. Mot förmodan upplever vi inte detta. Efter lite mys framför tv:n bestämmer jag mig för att gå en sväng med Ludwig och till min stora glädje ser jag att det är -9°C ute, HÄRLIGT! Efter promenaden är det skönt att komma in i den varma husbilen och krypa upp i sängen.

När vi vaknar på lördagen ligger vi länge och samtalar om husbilen och vad vi tyckte under kvällen och natten. Vi har inte upplevt ojämn värme, mycket ljud, torr luft, kallras utmed väggarna och övriga negativa saker vi har förväntat oss. Nåväl, vi bestämmer oss för att fortsätta helgen och tar sikte mot Mariestad som också har en fin ställplats i hamnområdet. När vi ett par timmar senare styr in på ställplatsen ser vi att vi inte blir ensamma, det står redan fem husbilar där. Vi backar in på en ledig plats med fronten mot Vänern och bestämmer oss för att göra Mariestad. Jag har tidigare i veckan pratat med min kära vapendragare Mattias och han utesluter absolut inte en date trots att även dom egentligen ska ha en hemmahelg. Vi misstänker att de snart kommer göra oss sällskap så nere på stan inhandlar vi, helgen och dagen till ära, lite tyskt bubbel för att fira … vi har bestämt oss! Efter drygt tio år i KABEs underbara värld har vi bestämt oss för att byta till en Carthago Chic C-Line T-Plus 4.8H av årsmodell 2013. Allt som Carthago skryter om i katalogen stämmer. Dubbelgolvet ska enligt katalogen ackumulera värmen och göra golvet varmt och skönt. De aluminiumklädda väggarna leder värmen upp i husbilen så man slipper kallraset från väggarna. Precis det som vi har upplevt under gårdagskvällen.

Vi hinner knappt tillbaka till husbilen förrän en välkommen syn i form av en Sweden Limited Edition svänger in på ställplatsen. Det är Mattias och Bibbi som har avbrutit hemmahelgen för att fira med oss. När vi har skålat för vårt beslut tar vi plats i sittgruppen, fäller upp tv:n för ännu en omgång usel mello och avnjuter småplock i sällskap med våra vänner. När vi kryper upp i sängen efter en skön dag summerar vi ihop. Vi trivs i husbilen och har inte saknat något, tvärtom. Paret som, teoretiskt sett, har haft Aldes glykol i ådrorna och i flera år har fnyst åt ”trauma” i garderoben måste revidera sin åsikt. Truma i en Carthago fungerar hur bra som helst. Vi har förvisso inte haft någon riktig kyla under helgen men vår känsla och förhoppning är att detta kommer fungera även i betydligt kyligare klimat.

9/2-11/2-18

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•