Fricamping,  Gästrikland,  Lappland,  Norrbotten,  Ställplats

Lapplandsturné del 1

Vi hade sedan ett par veckor gått och sugit på att åka upp till marknaden i Jokkmokk. Goda vänner till oss var inbokade på detta, så varför inte? Nåväl, ska vi nu åka dit kommer det gå ett par dagar ur kompbanken för att slippa stressa fram och tillbaka. Både jag och Eva hörde med våra chefer om lite ledigt och vi fick båda grönt ljus, klart ni ska åka på marknad i Jokkmokk, sa min chef.

Vi gjorde ungefär som vanligt när vi ska åka nånstans, bortsett från att vi nu packade den dag vi i vanliga fall brukar packa upp, söndag. Vi var alltså klara redan på måndagen för avfärd tisdag förmiddag. När vi gick till jobbet på måndag morgon var det barmark men då vi kom hem hade det börjat snöa ymnigt och värre skulle det bli hotade de med i väderrapporten. Vi planerade om. Vi lämnade Eskilstuna vid 19 och i snöyran på E4:an lade vi kursen norrut och bestämde oss för att ta vår första natt i Gävle. Efter en snabb koll på vår Garmin hittade vi en ställplats i centrala Gävle. Ställplatsen var välordnad med elplatser och gott om utrymme. Det stod redan 4 husbilar där men plats fanns och vi backade in och tog kväll med sushi och bubbel. Platsen hade ingen information om kostnad så vi pluggade bara in elen och tackade kommunen för bra välkomnande.

På tisdagsmorgonen vaknade vi upp skapligt och efter en skön frukost styrde vi kosan norrut. Siktet var inställt på Piteå men inget bestämt utan vi tar det i lugn och fin takt. Snön hade som tur var gett sig så väl upp på E4:an var det full fart framåt. Vägen var fin och inte så mycket trafik så det knallade på i bra takt.

När vi närmar oss Sundsvall har det tilltagit med snö i terrängen. Riktigt mycket snö, men fortfarande fint på vägarna. Efter lite shopping i Birsta shoppingcenter är vi på väg igen. Vid Umeå passerar vi en husbilsfirma som ligger precis utmed E4:an och vi bestämmer oss för en bensträckare så varför inte kika på deras utbud? Sagt och gjort så styr vi in Dumbo på deras parkering och glider in i deras stora och fina utställningshall och vi möts av en herre som undrar om han kan hjälpa oss … vi ska bara kika lite säger vi och blir välkomnade in. Efter en stunds tittande i deras hall rycker jag i ett handtag på en husbil och blir tämligen förvånad när dörren är låst, vi provar ett par husbilar till med samma resultat. Efter ytterligare en stund konstaterar vi dessutom att ingen av husbilarna har prisskyltar?! När vi glider ut i entrén igen hör vi oss för om detta. Nej, får vi till svar, vi jobbar inte på det viset, men han följer gärna med om vi vill titta på nåt speciellt. När vi frågar om priserna får vi till svar att han har en lista han kan ta med sig. Nja, vi handlar inte på det viset utan väljer att glida ut i kylan och stega bort till Dumbo igen.

Vi har precis lämnat Umeå och kör på i skapligt tempo på motorvägen när bilarna framför oss helt plötsligt står på bromsarna och varningsblinkers tänds, vad nu då? När vi sakta kör fram mot platsen där bilarna nu kryper fram upptäcker vi vad som orsakat temposänknigen. En skock med renar står intill vägen. Förundrade över dessa sköna djur fortsätter vi sedan för att ett par mil senare upprepa manövern och så håller det på i stort sett hela vägen upp till Skellefteå. Vid ett av tillfällena står till och med en ren uppe på vägbanan och bryr sig föga om att jag smeker hans rygg med backspegeln på husbilen. Strax efter klockan 19 styr vi in på rastplats Jävre något söder om Piteå. Trots att rastplatsen endast ligger ca femtio meter från E4:an hörs trafiken knappt alls. Vi beslutar oss för att detta får duga som värd för vår natt och vi tar kväll med gott att äta och tv-tittande.

Morgonen efter vaknar vi utvilade och starka och ställer in vår GPS på Paltzerian i Piteå för att inhandla klassisk pitepalt. Patzerian ligger anspråkslöst vägg i vägg med OK/Q8:a macken i Piteås utkant. Restaurangen är välbesökt och har ett gediget utbud av varianter på pitepalt men vi väljer traditionella att ta med oss. På vägen till Paltzerian råkade jag se en snabbtvätt. Jag bestämmer att vi ska spola av det värsta saltet och efter nästan 90 mil i salt är det verkligen välbehövligt. Knappt 20 minuter senare har vi en ren och fin husbil igen och tar vi sikte på Jokkmokk.

Vi blir dirigerade att ta RV374 efter Piteå och efter en stund är det inte utan man ler lite för sig själv att slippa saltvägarna, inget spolande på rutorna och än bättre ingen smetig husbil. Ett par mil norr om Älvsbyn ser vi skyltar om Storforsen. Det låter skoj så vi rycker i handbromsen för att turista litegrann. Det slingrar sig en liten grusväg från 374:an in i skogen. Det är riktigt marigt att se vägen eftersom allt är vitt, vitt, vitt men efter ett par kilometer är vi framme. Vi pulsar fram i snö, i ett idylliskt vinterlandskap, mot den dånande forsen. En stunds beundran av fenomenet innan vi vänder tillbaka, nu på den välbyggda spången man också kan ta istället för att kämpa genom djup snö… smart.

När vi ett par minuter senare är upp på vägen igen ser vi på GPSen att vi får nog sätta fart nu för att hinna fram innan mörkret. Jag lugnar Eva med att vi bör vara framme i god tid innan mörkret och normalt sett skulle detta inte vara några problem men när vi svänger upp på E45:an inser vi att det kommer bli tight. Vi upptäcker nu den stora nackdelen med att inte salta vägarna. Vägen är stundtals sämre än gamla grusvägar och vi “kryper” fram i dryga 50km/h medan infödingarna fullkomligen dammar förbi oss och försvinner i snörök.

Nån timme senare ser vi skylten som finns med på mångas bucketlist. Passagen av polcirkeln är det jag syftar på. Självklart stannar även jag och Eva för att ta selfies framför skylten som står precis på punkten för var polcirkeln, osynligt, bryter fram i naturen.

Vi kommer hinna fram innan mörkret lägger sig eftersom det nu är knappt en mil kvar till Jokkmokk och Arctic Camp där vi bokat plats … iofs inte förrän imorgon. Det är lite trassligt att ta sig genom Jokkmokk eftersom knallarna kommit och marknadsansvariga har stängt av stora delar av centrala Jokkmokk. Tyvärr har man inte hunnit få upp omledningsskyltarna än men vi snirklar oss genom villakvarteren och centrala delarna av staden innan vi strax efter 15.30 styr in på campingen.

29/1-31/1 2018

Kommentera

%d bloggare gillar detta: