Stockholm blev det icke
Den här helgen hade vi tänkt åka till Stockholm eftersom Majk fyllde år på lördagen. Äta på restaurang, kanske se nån show eller gå på bio….men eftersom vi nyligen har stått på Tanto ville vi denna gång prova något nytt – Strandvägen, mitt i smeten. På vägen dit såg jag på Facebook att det precis diskuterades om Strandvägens vara eller icke vara som övernattningsplats för husbilar. De senaste dagarna hade det varit en del negativa skriverier i tidningen. Vi bestämde oss snabbt för att ändra vår rutt och inte lägga energi på arga kommunmänniskor och p-botsnitiska poliser. Vi vek av vid Strängnäs och satsade istället på Enköpings hamn.
Det var bra uppmärkt till ställplatsen i hamnen. Precis intill, det jag gissar är en populär sommarrestaurang, och bara några meter från kajen stod elstolpar. Vi backade intill den yttersta, gick ut och stoppade i strömkabeln och gick sedan för att betala för platsen i den p-automat det annonserades om fanns på andra sidan byggnaden. Men det gick inte alls. Maskinen blinkade rött och vi kom bara till en telefonsvarare då vi försökte ringa journumret. Nåja, vi sparade 100:- på det. Tack Enköpings kommun.
Istället la vi pengarna på ett trevligt restaurangbesök. Thaimat från Vita Elefanten bara några hundra meter bort laddade oss för en kvällspromenad till Enköpings stora torg. Det var inte mycket att se kvällstid så här på vintern, bara några minuter senare var vi åter i husbilen och tog kväll med tv-tittande.
På lördagsförmiddagen tackade vi för oss och körde mot Uppsala och vidare upp till Grisslehamn. Väl där var det trafikkaos i den lilla orten. Jättekonstigt! Varför var det så mycket bilar överallt? Jag googlade snabbt fram att hotell Havsbadet skulle renoveras och denna helg, mellan 12-15 hade de total utförsäljning av all hotellinredning och lösöre.
Den ställplats vi hade sett ut skulle ligga innanför Eckerölinjens p-plats för båtresenärer. Den parkeringen var nu, trots skyltning om vite för de som parkerade utan att resa, helt överfull av galet parkerade bilar. Så galet att vi inte ens kunde köra fram, utan fick gå, för att upptäcka att ställplatsen var stängd för säsongen. Suck! Vi som ville stå nära terminalen då vår tanke var att åka över till Åland med färjan som hade avgång klockan 15. Rätt irriterade över alla felparkerade hotellbesökare vände vi om och passerade den lilla hamnen, som hade några husbilar ståendes precis vid kajen. Vid infarten till kajen chansade vi på att få en parkeringsplats bakom husbilarna och upptäckte direkt då vi svängde ner att det fanns en ledig ruta intill en av husbilarna. Det visade sig att även detta var en ställplats. En liten, enkel hamnställplats med 6 rutor tätt på varandra. Vi nöp den sista. Perfekt!
När vi hade kommit på plats åt vi en enkel lunch, skålade i bubbel för Majk och innan vi begav oss mot färjan tittade hamnkaptenen förbi och tog 170:- för en natt utan el. Istället gav han oss varsin fribiljett till färjan och när jag sträckte fram dem i incheckningsluckan drog hon av 180:- från vår resa och buffé-räkning. Fyra och en halv timme senare var vi åter i Grisslehamn. Med paltkoma från det digra och vällagade buffébordet stupade vi i säng och somnade till klucket av hav som möter kaj.
Efter sen söndagsfrukost begav vi oss åter hemåt. Innan vi kom fram till Enköping vek vi av ner mot Häjarö för att ta en titt på vad som har hänt med den fina campingen där. Ingenting! Allt såg ut att stå orört kvar. Förhoppningsvis vågar kanske någon satsa på en camping där igen, men nu ligger den död. Vi började bli hungriga men eggades inte av att stanna i Härjaröskogarna. Istället vek vi av ner mot Grönsöö (ja, två ö). Vi tittade runt lite i slottsträdgården och frös häcken av oss nere vid Mälaren innan vi kokade och åt våra medhavda kroppkakor. Nu kände vi äntligen att vi var redo att åka hemåt. Det är tur att vi har ett hem vi älskar, annars hade vi blivit kvar ute på resa.
27/1-29/1 2017