Ta till vara på den tid som är…

…ja, så resonerade vi den här helgen. ”Coronan” hotar nu runt hörnet. Fler och fler rekommendationer och förbud läggs på invånaren och vi har börjat ana att vi inte kommer kunna resa så som vi är vana vid en rätt lång tid framöver. Påskhelgen har vi planerat om flera gånger och har ännu inte tagit ett beslut om och/eller var, vår majvecka i Rom har jag med tårar i ögonen avbokat och sommarens italienresa lär utebli då vi har ansökt om tidig semester. Jaja, det hjälper inte att gråta över spilld mjölk. Vi gör det bästa av det som bjuds. 

Denna helg bjöds vi på solchansprognoser. Vi hade dessutom möjlighet att åka hemifrån ovanligt tidigt vilket gjorde att vi kunde köra lite längre än vanligt och det ändå skulle vara ljust när vi kom fram. Vi ville åka någonstans där det hände något men där vi inte behövde frottera oss med andra människor. Hornborgasjön och trandansen fick det bli. 👍🏻

Sist vi var vid Hornborgasjön stod vi på den åker som är upplåten som ställplats nere vid den södra delen av sjön. Vi stod då i tredje led och kände mer fågelbajslukt än såg fåglar. Nu hade vi fått tips om en fin ställplats vid Naturrum på östra sidan av sjön, dit tog vi sikte. Mycket riktigt fanns det en fin ställplats med delvis sjöutsikt, där man via en QR-kod kunde betala de 130:- sittandes i soffan. 

När vi hade rangerat tog vi en promenad på området. Nere vid sjön fanns både ett fågelskådartorn för god utsikt över fågellivet och en anläggning innehållande både museum och souvenirbutik. I butiken köpte vi en ”pin” till vår samling.
– Jag vill betala för den här tranan, sa jag.
– Tranorna är slut, sa kassörskan. Det där är en stork.

Jaja, det passade bra, för vid naturrum lös även de riktiga tranorna med sin frånvaro. När vi hade konstaterat att det inte fanns tranor i den här delen av sjön övervägde vi en stund om vi skulle köra ner till södra delen, men då det fortfarande var soligt och skönt ute och platsen ändå var fin beslutade vi oss för att stanna över natten. 

Vi sov länge på lördagsmorgonen. Det var så otroligt tyst och stilla ute att jag, som vaknar av minsta lilla, sov som en stock långt in på förmiddagen. Efter en lång frukost snurrade vi stolarna och körde längre söderut, till den ställplats vi besökte för ett par år sedan. Den här gången fick vi en plats på första parkett. Vi hade lite tur då en husbil precis åkte från den främre raden men i övrigt var det gott om plats på det stora fältet. Många hade nog valt att hålla sig hemma. 

Även här swischade vi 130 kronor via en QR-kod och sedan spanade vi på fåglar från vår soliga plats utanför husbilen, spelade tärning och grillade middag innan även denna sköna lördag var slut. 

Söndagen däremot! Herreguuuuuu! När solen gick upp vaknade 14400 tranor och startade sitt kacklande. Majk, som skulle sova genom en jordbävning, fick sin skönhetssömn men jag låg och muttrade om oväsen i flera timmar innan jag steg ur sängen och lagade frukost. 

27-29/4-2020