Camping Du Parc – Lazise, Garda
Vi hade en slapp morgon uppe på ställplatsen i Colá innan vi körde de få kilometerna ner till Lazise. Vi hade pratat om att åka upp till kyrkan utanpå berget, Madonna della Corona, men då jag får magknip vid tanken på berg och vi ville njuta av sol och bad några dagar till innan vi vände hemåt fick det bli nedför istället för uppför. I Lazise har vi bott på Piani di Clodia (fantastisk femstjärnig anläggning) och Spiaggia d’Oro (fyrstjärnig och familjär camping). Då vi ville testa ny camping försökte vi först få plats vid La Quarcia, men där var man tvungen att stanna 7 nätter, vi ville max ligga över helgen. Istället fick det bli Du Parc, nästan precis inne i Lazise. En trestjärnig camping, vilket jag tyckte märktes på servicehusen och butiken men i övrigt en fin camping.
Första platsen vi fick anvisad visade sig vara alldeles för liten. När jag för andra gången gick det långa backen upp i 35-gradig värme såg jag nog rätt irriterad ut, för receptionisterna pratade och pekade nån minut och sedan pekade de ut en stor, skuggig tomt nere vid sjön. Den var bokad från och med söndag men fram tills dess kunde vi ta den. Det passade oss perfekt.
När vi hade rangerat behövde vi verkligen ett bad. Vattnet i Garda var behagligt men då det inte var särskilt stenigt på just denna strand var vattnet grumligt av den leriga sandbottnen innan man kom ut så långt att ingen bottnade. Jag, som avskyr bottnar (Majk påstår att jag är rädd för allt, ibland håller jag med honom) ogillade badplatsen och badade därefter bara i poolen. Till kvällen grillade vi vår middag och satt sedan ute och njöt av värmen, vin och den intilliggande restaurangens trubadur.
Hela fredagen låg vi vid poolen. Poolområdet var inte jättestort men de hade många, fria solsängar och en rejäl poolbar så dagen förflöt snabbt. Efter hemmagrillad middag cyklade vi in till Lazise för lite fönstershopping och glass.
På lördagen hyrde Majk och Neo varsin SUP och paddlade omkring på Garda, sedan gick vi upp till poolen och tillbringade resten av dagen där. Vi hade tänkt besöka Lazise igen för middag men på eftermiddagen fick jag ett meddelande från en av mina kusiner, som jag inte har träffat på över 30 år. Han och hans fru var i sin sommarbostad i orten mitt emot Lazise, ville vi träffas? Självklart ville vi det, trots att han inte pratar engelska och vi inte italienska. Någon timme senare blev det kramkalas och kindpussar……och väldigt mycket armviftande. När de bjöd in oss till middag med dem och deras vänner tackade vi glatt ja och klämde in oss i deras bil för ett besök hemma hos dem i Moniga de Garda innan vi slog oss ner för ett tretimmars restaurangbesök i Desenzano.
En sommar bodde vi på Camping San Francesco i krokarna av Desenzano men blev inte överväldigade av varken campingen eller Desenzano. Nu visade det sig att campingen låg långt från stadskärnan och det vi hade trott var Desenzano var bara en pyttehåla med en bensinmack och en kiosk. Det här, riktiga Desenzano, slog undan benen på både mig och Majk. Så otroligt mysigt och trots att klockan var halv tolv på natten då vi gick gågatan fram var den fylld av människor, musik, ljus och ljud. Alla butiker var öppna och människor myllrade. Vi avslutade vårt desenzanobesök med supergod glass på Café Vivaldi innan min kusin skjutsade oss tillbaks till Lazise. Vi som hade planerat ett lugnt restaurangbesök i Lazise för att sedan plocka ihop inför morgondagens avfärd stupade istället i säng vid halv två. Grazie un bacio, Fausto!
13/7-16/7 2017