Italien

Deiva Marina – Cinque Terre

Ibland blir allt bara så rätt. När vi efter att ha lämnat autostradan och snirklat oss ner för berget och rullar in på Camping Fornaci al Mare strax efter tio möter campingvärden oss med, fullt……..om fem, sex timmar finns det många platser att välja på, nu finns det bara en plats, vill ni se den? Platsen var pytteliten men utrymmet räckte precis till vår 7,30 korta husbil. Hela platsen skuggades av ett lönnliknande, kamouflagefärgat träd. Tillsammans med häckarna som omslöt husbilen fick vi en egen liten oas inne på campingen (ställplatserna vid infarten var dock inte jättecharmiga).

När vi hade rangerat och ätit lunch gick vi ner till stranden som låg precis utanför campinginfarten. Där tillbringade vi sedan resten av dagen med sol och bad. Havet var blått, varmt och salt och stranden byttes från sand, till sten till akvariesand. Det var otroligt avkopplande att bara sitta i vattenbrynet, med vågorna rullande över benen, och svepas bort i tankarna. Efter bad, och behövlig dusch, promenerade vi den lilla bron över den nu torra flodbädden för att handla middagsmat i affären på andra sidan. Vid första åsyn såg det bara ut att vara ett hål i väggen men butiken hade hyllor från golv till tak så allt stod att finna där, till och med en egen ost- ock köttdisk. Innan vi, efter den sena middagen, tog kväll pratade vi med några andra svenskar lite längre upp på campingen och fick bra tips inför besöket till Cinque Terre.

Måndagen ägnade vi enbart till sol och bad. Vågorna gick höga. Vi badade, skrattade och svalde saltvatten. Jag tror inte jag har badat så mycket sedan jag var barn. Så otroligt skönt i vattnet. Efter tips från campingvärden letade vi oss upp på en bakgata i den lilla orten och åt pizza på gården mellan husen. Då campingen hade bra och fritt wifi var det sedan riktigt skönt att bara sitta under markisen och slösurfa till sängdags.

Till tisdagen hade jag ställt klockan. 8,34 lämnade tåget stationen (det var bara några hundra meters promenad dit) och vi började vår utflykt till den berömda nationalparken Cinque Terre. Först hoppade vi av i Levanto för att köpa det kort, för 16 euro, som gav oss access till alla fem orterna och fria tågresor. Med nästa tåg åkte vi ner till Riomaggiore. Där åt vi frukostbuffé innan vi började sträva uppför och fram till grinden som ledde ut till Via dell’Amore (den vackra promenadstigen längst bergväggen ut mot havet som förbinder Riomaggiore och Manarola). Grinden var låst. Stigen låg öde. Ras!

Istället trängde vi in oss, med japaner och amerikaner, i ett nytt tåg och for de två minuterna genom berget. Manarola var lite mysigare än Riomaggiore. Det fanns ett häftigt klippbad i hamnen men då vi inte hade badkläder med oss fick ni nöja oss med att glo på när andra svalkade sig medan vi gick uppför, uppför. Vi ville sätta oss på någon trevlig serveringen men den enda med intressant utsikt var stängd.

Dags för tåg igen. Rätt snopna….och besvikna över att det inte var mer att se och uppleva i de två byarna vi hade hunnit med bestämde vi att strunta i Corniglia och istället följa campingvärdens tips och åka till Vernazza (han tyckte den byn och Monterosso var de enda värda att besöka). Vernazza var mycket riktigt mysigare. Jag och Majk har inga problem med ”turistfällor” (vi är ju turister) och uppskattade utbudet av restauranger, butiker och liv. Byn hade dessutom marknadsdag, vilket jag gillar men, när vi någon timme senare åter satt på tåget var vi dock överens. What’s all the fuzz about?

Istället för att stanna vid sista byn, Monterosso, åkte vi ner till Deiva Marina igen för att istället sola och bada. Vid stranden träffade vi på två andra svenska familjer som undrade om vi ville göra dem sällskap på en av byns barer för att kolla matchen Sverige-Schweiz. Det ville vi så klart. Efter att ha hejjat och jublat åt vinsten, åt vi middag och hade en lugn kväll under markisen.

Klockan sex imorse vaknade vi av ett åskoväder. Vi beslutade att plocka ihop våra grejer innan allt blev dyngsurt för att dra vidare när grindarna hade öppnats. Då det mesta av ovädret drog förbi ute över havet klarade vi oss bra och efter att grejerna var säkrade i husbilen somnade vi om en stund innan vi åt frukost, betalade 132 € för tre nätter och snirklade oss upp för berget igen.

1-4/7 2018

Kommentera

%d bloggare gillar detta: