Tidövägen

Vi velade under veckan. Ska vi åka, ska vi stanna hemma, ska vi åka? Då väderrapporten frestade med uppåt 18 grader (vi hade 20 på lördagen) blev valet till slut enkelt. Klart vi åker iväg med husbilen och latar oss i solen.

Eftersom vi inte hade några planer alls bestämde vi att inte åka så långt. Lite fornlämningar och kulturminnen längst Tidövägen i Västmanland kändes lagom som helgnöje. Vi tog sikte på Tidö slott strax utanför Västerås, Tidövägens start eller mål. När vi kom fram till slottet, som sägs vara väldigt praktfullt, låg det en bom över vägen. Vi förstod piken, ”slottet är stängt!”, och vände om. Bara några hundra meter tillbaks på vägen fanns en stor parkering intill en hage, med någon form av baggar, precis vid naturreservatets gräns. Där stannade vi. Första tanken var att bara äta middag och sedan söka oss vidare men platsen var fin och det var bara vi där. Jag plockade fram ljuslyktor, startade tv:n och sedan burrade vi upp oss i soffan för fredagsmys.

Morgonen efter drog vi vidare. Okej, Tidövägen hade inte så vääääldigt mycket att erbjuda oss insåg vi. Istället bestämde vi oss för att testa ställplatsen i Västerås gästhamn. Tidig vår, tidig lördag……klart det finns plats på ställplatsen, den är ju rätt stor. Jo, tjena! Vi smög fram och tillbaks utanför ställplatsen (sittandes i husbilen, hur smyyygigt det nu är) för att se om någon höll på att packa ihop. Jag ringde även ställplatschefen som försökte hjälpa oss genom att jag fick räkna husbilar på plats för att se om det fanns rum för en pytteliten Carthago, men icke. Ställplatsen var tvärfull! Jaha, vart ska vi nu då?

Vi körde ner till Westerqvarn, men deras ställplats var under renovering (?) så husbilarna var hänvisade till en grusplan uppe vid vägen. Ocharmigt! Vi körde även ner till Borgåsund för att mötas av ytterligare en bom och byggstängsel. Snopet! Vi svängde inom Hallstahammar för att kolla upp den plats vi var på väg till med Pia och Stefan för några månader sedan. Skuggigt! Nu började vi tappa sugen. Vi som skulle sitta ute och lata oss i solen med något gott i glasen och naturen som sällskap. Äh, vi kollar Trångforsen (vi var där med Pia och Stefan i vintras). Trångforsen badade i sol, några familjer hade picknick på gräsmattorna, det dundrade lite på håll från forsen intill men kanalen var fortfarande isbelagd. Åh, vad skönt att hitta en plats vi kände oss till freds med.

Vi satt ute i solen någon timme för att sedan cykla de få kilometrarna längst kanalen ner till Hallstahammar och Åsby trädgård. Efter en maffig räkmacka i deras soliga trädgårdscafé och lite shopping av fina saker cyklade vi upp längst kanalen igen. Jag hängde sedan i solen utanför husbilen medan Majk lekte med sin drönare och fick en privatvisning av smedjeområdet av en äldre herre som kom förbi. Precis en sån där lat lördag vi hade eftersökt. Söndagen var mulen och trist, vi passade då på att storhandla innan vi återvände hem. Två flugor i en smäll.

13-15/4 2018

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•