Ställplats,  Västergötland

Trandans

Nu gäller det att passa på. Snart drar säsongen igång på allvar och alla vintervilade husbilar börjar rulla på våra vägar igen. Redan i påskas märkte vi av den ökade trafiken genom att ställplatser som erbjuder el var fullbelagda. Våren är sen i år, vilket så klart är tråkigt, men ändå ger oss en chans att fortfarande få plats på välbesökta turistorter då vi oftast reser hemifrån sent på fredagen.

Denna fredag åkte vi hemifrån vid 18. Tre timmar senare smög vi oss in bland de 50-talet husbilar som stod uppställda på en åker intill Hornborgasjön. Då det var kolmörkt ute rastade Majk bara hunden och sedan kröp vi upp i soffan och myste till läggdags.

På lördagen vaknade vi redan vid halv sju av att tusentals tranor skränade. Frukost och morgonbestyr sedan gick vi ut och spanade in tranorna. Det gick rätt fort. Varken jag eller Majk är några stora fågelskådare insåg vi. Javisst är det mäktigt med den stora mängden fåglar på ett och samma ställe men rätt snart ville vi se nåt annat…..så vi körde ner till Falköping och hängde på låset till Falbygdens Osteria. Osterior är mer i min smak och denna var verkligen jättefin. Mängder av ost och annat gott, fräsch provsmakning och en extra butik inuti butiken dignande av pryttel. När vi hade shoppat klart vände vi husbilen norrut igen. Några kilometer öster om Skara svängde vi in vid Varnhem klosterkyrka och Kata gård. Där fick vi oss en rejäl historielektion och efter att ha varit runt i både Katas gård, klosterruinen och inne i klosterkyrkan åt vi lunch på kaféet intill.

När vi lämnade Varnhem knappade vi in det som i olika appar utges vara en ställplats uppe på Kinnekulles utsiktsplats. När vi kom upp till platsen möttes vi av en stor skylt att övernattande hänvisades ner till campingen eller ställplatsen i Hällekis. Inget av det lockade oss. Så efter att ha njutit av utsikten en stund knappade vi istället in ställplatsen i Sjötorp längst Göta Kanal. På,ställplatsen i Sjötorp stod det redan några husbilar men det fanns fortfarande gott om lediga platser. Det visade sig att ställplatsen inte var öppen för säsongen så det fanns varken el eller tillgång till någon service, istället behövde vi inte betala något för natten.

Vi satt ute i solen under eftermiddagen och tog sedan en promenad på området. På ena sidan om slussen låg vattnet och väntade på sommargästerna medan den andra sidan var helt torrlagd för underhåll. När mörkret la sig tände vi ljus, bullade upp en smaskig ostbricka och vyssades sedan till sömns av musiken från kanalrestaurangens hyrda festvåning.

Nu har jag en stark längtan efter sommar, liv och rörelse även om jag vet att det kräver att vi vässar armbågarna.

6-8/4 2018

Kommentera

%d bloggare gillar detta: