-
Samlar Du på souvenirer?
Visst händer det att vi köper något utan egentligt användningsområde då vi är ute på våra resor, men i det stora hela försöker vi inte samla på oss saker som inte är till nytta……bortsett från ”pins”. Sedan några år har vi köpt ”pins” på platser vi har besökt med campingfordon (vi började så smått redan när vi hade husvagn). Idag (räknade 9 maj 2020) har vi 62 ”pins” med någon form av campingminne kopplat till sig. Många är de gånger vi helt har glömt bort att leta efter dem och nästan lika många är de gånger expediter i souvenirbutiker ser ut som frågetecken när vi frågar efter de små nålarna…
-
Hur mår ni?
Det är den första frågan vi ställer våra vänner när vi ska ses. Den här helgen var det Pia och Stefan som fick och besvarade frågan. De var friska, vi var friska, de var sugna på husbilstur, vi var sugna på husbilstur. En plats lite mitt i mellan våra hem letades fram via google maps – Ängsö naturreservat och parkeringen vid Ängsö långbrygga. När vi kom fram hade Pia och Stefan bullat upp med sushi till oss. Vi mumsade, drack gott och pratade ikapp allt som var osagt sedan vi senast träffades i början av december 2019. Kvällen blev så klart lång. På lördagen tog vi en promenad i det vackra…
-
Lär känna ”husbilsbloggarna”
Tillsammans med andra bloggare delar vi våra uppdateringar bland annat i denna facebookgrupp – Husbilsbloggarna. Linda som ”äger” sidan har uppmanat oss att berätta lite mer om oss själva samt tipsa nya husbilsbloggare men även nya läsare att facebookgruppen finns och att ni är hjärtligt välkomna att söka in. Varför började vi blogga? Jag kan inte minnas när jag skrev mitt första blogginlägg, men jag minns väldigt väl ett av våra första blogginlägg om camping. Vi hade tillbringat en solig påsk i Herrfallet, Arboga. Vår yngsta son lärde sig cykla de dagarna och en av granncamparna klappade vår Leonberger och kallade honom lejonburgare, vilket han sedan fick heta resten av sitt liv. Vi…
-
Påsk med distans
Äntligen var den långhelg så många av oss hade längtat efter kommen. Tyvärr var den även ackompanjerad av skitviruset Corona. Efter en del velande ”vi stannar hemma”, ”vi åker”, ”vi stannar hemma”, ”vi åker” tog vi till slut ett beslut. En lugn plats i skogen vid en sjö ett par timmar hemifrån kändes som en okej kompromiss. Ovanligt sent kom vi iväg på torsdagskvällen. När vi kom till Nora hade det blivit mörkt och våra magar kurrade högt. Först tänkte vi bara stanna till för att äta men när parkeringen i kvarteret Bryggeriet kändes som en trevlig plats att övernatta på snurrade vi stolarna och tog kväll. Nora har vi…
-
Ta till vara på den tid som är…
…ja, så resonerade vi den här helgen. ”Coronan” hotar nu runt hörnet. Fler och fler rekommendationer och förbud läggs på invånaren och vi har börjat ana att vi inte kommer kunna resa så som vi är vana vid en rätt lång tid framöver. Påskhelgen har vi planerat om flera gånger och har ännu inte tagit ett beslut om och/eller var, vår majvecka i Rom har jag med tårar i ögonen avbokat och sommarens italienresa lär utebli då vi har ansökt om tidig semester. Jaja, det hjälper inte att gråta över spilld mjölk. Vi gör det bästa av det som bjuds. Denna helg bjöds vi på solchansprognoser. Vi hade dessutom möjlighet…
-
Påsk hemma eller i husbilen?
Vi, likt många med oss, har verkligen längtat efter påskens långledighet. Tidigt i våras lades en plan om att besöka stenbrottet i Hällekis, påskmarknaden i Lidköping och Läcköslott med Spikens ställplats. När Corona började spridas i landet ändrade vi planen, för hur kul är det att åka till platser med ”publika evenemang” om publiken inte är välkommen? Istället för att vältra oss med andra planerade vi om till en helg i skogen vid en sjö. Nu utan våra vänner, bara jag och Majk, möjligen med andra fricampare på behörigt avstånd. Sedan bad våra myndigheter oss alla att inte genomföra onödiga resor överhuvudtaget. Även om en resa till skogen för oss…
-
Rubrik sökes
Till mig själv. När Du läser detta om några år. Minns att detta var precis när coronaviruset hade sitt utbrott i Sverige. När vi är ute med husbilen är vi det oftast på tre olika sätt. Med vänner, med en aktivitet i sikte eller helt ensamma. Eftersom det precis hade börjat pratas om inskränkningar i svenskens vardag passade vi på att ta en helt oplanerad tur den här veckan istället för nästa veckas planerade ”trandans”. Vi är absolut inte rädda men förstår allvaret och valde att söka oss till platser där det var minimal risk för folkanhopningar. På fredagskvällen stuvade vi in det vi behövde för en helg i husbilen och så…
-
Mell….Oh, hörde Du nåt?
Vi har skapat en liten melodifestivaltradition med Micke & Patric och Pia & Stefan. Tyvärr fick Pia och Stefan förhinder i år, men vi andra sa att vi kör ändå. Upplägget är att vi äter förrätt hos en, varmrätt hos nästa och ja, efterrätt hos den tredje. Det konceptet föll då vi bara var två par, alltså tänkte vi nytt i år. Spännande! Efter jobbet på fredagen körde vi mot Örebro och First Camp Ånnaboda. Där har vi varit många gånger (till och med haft säsongsplats) men inte i First Camps regi. Campingen är både uppfräschad och till- och ombyggd. Campingen ligger fint, det är härligt att den får lite…
-
”Åh, vi har hittat en så fin plats vid en sjö…
…i närheten av Skokloster”. Det var de orden jag lockade Krister med inför denna överraskningshelg. Bortom Kristers veto hade vi samlat ett gäng som skulle fira hans passerande av 50-årsgränsen. Jag hade lurat i honom att vi ville ut och campa och då Camilla, Kristers fru, var involverad var det aldrig tal om att han skulle tacka nej till en fricampinghelg med oss. Frågan var bara hur vi skulle få honom att följa oss istället för som det brukar vara, vi följer honom. Löftet om en fantastisk plats vid en sjö i närheten av Skokloster var det enda som behövdes för att få honom att möta upp oss ovanför motorvägen…
-
Oj, vad fint!
Majk fyllde år i veckan och i present fick han biljetter till Takida på Lokomotivet inne i Eskilstuna. Vår första tanke var att vi skulle ta bussen in till stan, äta nåt gott och sedan gå på konserten. Men, med våra arbetstider skulle det bli ett schema omöjligt att hålla och med en aldrig sinande lust att vara ute och campa tänkte vi om. Fort hem från jobben, in i husbilen, gasa in till stan, plocka upp lite ”thaimat” på vägen, parkera på ställplatsen mitt emot Munktellområdet (där Lokomotivet ligger), kasta i oss middagen och sedan stega bort mot den ringlande kön in i stenbyggnaden mitt i Munktellstaden. Tajt i…