Fricamping,  Lappland

Lapplandsturné del 3

Innan vi kunde lämna Jokkmokk behövde vi tömma och fylla våra tankar. Efter att ha sagt hejdå till våra vänner körde vi längre in på campingen till den plats där husbilar har enkel access till vatten och avlopp. Det enda som visar sig ha öppet är ett hål i marken för gråvattnet. När gråvattnet var tömt fick vi köra tillbaks till servicehuset intill vår övernattningsplats för att tömma toan och sedan vidare till receptionshuset där det fanns en trädgårdsslang utrullad för att fylla vattnet. Före oss stod en tysk superbil med en färskvattentank på 350 liter. Micke började så klart prata med tysken och fick en rundtur inne i monsterhusbilen medan jag satt och glodde in i husbilens bakdel och den vattenslang som, visade det sig, hade ett tryck värdigt en hundraåring. 20 minuter, och en påvriden kran, senare är det vår tur att fylla vatten. In med munstycket i påfyllningshålet, på med tryck och vips så lossnade och försvann hela munstycken ner i den smala halsen till vår tank. Ytterligare 20 minuter senare har vi, med hjälp av bortskruvade slangklämmor och en utböjd stålgalge lyckats pilla bort slangens långa munstycke och kan fylla vår tank. Nästan en timme senare än planerat lämnar vi Camp Arctic och styr mot Kiruna och Jukkasjärvi.

Det är bara 21 mil mellan Jokkmokk och Jukkasjärvi. Sommartid kör man säkert sträckan på ett par timmar. För oss tog det längre tid. Vägsträckan var otroligt vacker, vi såg en hel del renar och passerade flera kraftstationer längst de olika älvar vi körde intill och över. Det var dock både halt och knögligt på vägen och på flera platser skyltades det om att snökedjor var att föredra. Vi hade iofs snökedjor i bagaget men klarade utan problem att ta oss upp för de, på vissa platser, lite långsega backarna.

Framme i Jukkasjärvi blev vi rätt snopna när vi körde ner på den anvisade parkeringen för ishotellsbesökare. Det fanns max 20 p-platser men vi hade tur och kunde nypa den enda plats som var tillräckligt stor för husbilen. Vi backade in och fick utsikt ned mot ishotellet och Torneälven. När vi steg ur husbilens goa värme slog isande kyla emot oss, men vi var väl klädda och jag frös till en början bara om nästippen. Vi köpte ”inträdesbiljetter” á 349:- och hann precis med 14:00-guidningen. Efter en halvtimme av gruppguidning gick vi själva omkring inne i de olika ishotellen (det finns två ishotell, Icehotel 365 som står där året runt och Icehotel 28, numrerad efter antalet år det har byggts ett ishotell). Vi tittade in i och beundrade så gott som alla rum och deras olika design. Vi hängde även en stund i iskyrkan/cermonisalen och i isbaren då det var betydligt behagligare i de -5 graderna inne mot de bitande -25 ute. När vi började bli hungriga gick vi tillbaks upp till parkeringen. Vi bytte några ord med personalen i hotellreceptionen och de tyckte det var okej för oss att övernatta på parkeringen, de erbjöd till och med att vi kunde ta el från parkeringens motorvärmaruttag. Toppen!

Till middag kokade vi upp den pitepalt vi hade köpt med oss då vi passerade Piteå och trots total paltkoma promenerade vi, i endast islykteupplyst mörker, ner till isbaren för en drink i glas uthuggna ur torneälvs-is. När vi tog kväll hade tempen gått ner till -29 men vi hade det gott i vår dubbelsäng med långfilm på tv:n och frid i själen.

2/2-3/2 2018

Kommentera

%d bloggare gillar detta: