Italien
-
Deiva Marina – Cinque Terre
Ibland blir allt bara så rätt. När vi efter att ha lämnat autostradan och snirklat oss ner för berget och rullar in på Camping Fornaci al Mare strax efter tio möter campingvärden oss med, fullt……..om fem, sex timmar finns det många platser att välja på, nu finns det bara en plats, vill ni se den? Platsen var pytteliten men utrymmet räckte precis till vår 7,30 korta husbil. Hela platsen skuggades av ett lönnliknande, kamouflagefärgat träd. Tillsammans med häckarna som omslöt husbilen fick vi en egen liten oas inne på campingen (ställplatserna vid infarten var dock inte jättecharmiga). När vi hade rangerat och ätit lunch gick vi ner till stranden som…
-
Jo, vi är i Toscana men varför?
På fredagsmorgonen lämnade vi, med fart, camping Rocchette strax efter åtta. En natt fick verkligen räcka. Två timmar senare checkade vi in på camping Valle Gaia intill Cesina strax söder om Livorno i Toscana. Känslan redan i receptionen var en helt annan än på Rocchette. Ordning och reda, bra engelska, välkomnade. Vi fick en jättefin och stor campingtomt i närheten av poolen. Super! Dagen tillbringades sedan i och vid den. Dagen efter hängde vi också vid poolen. Poolområdet var fräscht och det var fortfarande lågsäsong så det var mest vi och några engelska familjer som sprätte omkring i vattnet. Vi slappade också en del under markisen med kortspel och god…
-
Vaffanculo, dio porco, merda!
Jag kan skriva fler fula ord på italienska. Fula ord för att vi blev så blåsta på konfekten då vi checkade in på Camping Rocchette strax nordväst om Grosseto, Toscana. Websidan hade jättefina bilder och filmer, vägen dit bådade gott då det var ett område med gott om campingar intill havet, men redan då vi fick göra en knivskarp högersväng (som aldrig hade gått med påkopplad husvagn) började vi ana oråd. Kunde det finnas banjospelare runt hörnet? För att komma in på campingen var vi först tvungna att snirkla oss förbi mängder av uselt parkerade bilar. När vi väl lyckades med det fick vi promenera hela vägen tillbaks för att…
-
Rom – den eviga staden
Vi lämnade Assisi direkt efter frukost och hade betydligt bättre vägunderlag från Perugia till Rom. Trafiken var i och för sig både tätare och mer hätsk men vi slapp i alla fall ha njurbälte på. Några timmar senare checkade vi in på Camping Village Roma bara några kilometer från Vatikanstaten. Vi har bott på den här campingen vid tidigare besök och visste att vi gillade den och läget. Tyvärr upplevde vi att campingen hade changerat. Den lilla butiken var nedlagd, serviceshuset, som var nytt och fräscht vid vårt förra besök, var nu rätt slitet. Krokar saknades i duschen, duschhyllorna hade endast skruvhålen kvar och diskrummet var numer uppgraderat till en…
-
Assisi
Autostrada! Reser ni till och i Italien, kör autostradan. Ja, den kostar pengar men det är väl värt för komforten och framkomligheten. Till Assisi, förbi Ravenna, finns inte den möjligheten. Först var det rätt många mil på en tresiffrig SS-väg (ju högre nummer desto mindre väg) men sedan tog italiensk betalfri motorväg!!! vid, SS 3. Vi tog oss på en väg tjänlig för traktor eller häst och vagn upp i bergen till hjärtat av Umbrien. Campingen vi checkade in på, Green Village Assisi, låg precis vid foten av berget som staden Assisi klättrar på. Med ACSI betalade vi bara 28,50 € men det fanns varken ring eller papper på toaletten…
-
Ferrara
När vi lämnade Chioggia var GPS:en inställd på Assisi uppe i Apenninerna. När vi närmade oss Ravenna började det dyka upp skyltar om campingar vid havet. Så pass många skyltar att jag sa till Majk ”jag undrar om vi missar nåt nu, det här området verkar välbesökt”. Majk svarar medan han vred på ratten ”det finns bara ett sätt att ta reda på det” och så körde vi ner till havet mitt i nationalparken Sacca di Bellocchio. Där checkade vi, på vinst och förlust, in på Camping Club del Sole. Campingtomten vi fick var inte den sexigaste, bland långliggare och pinjeträd, men campingen visade sig ha ett jättefint badland där…
-
Chioggia
Vid så gott som varje italienresa vi har gjort har vi besökt Venedig. Venedig är en helt fantastisk stad, vi lär återvända, men nu ville vi se annat. Vi hade hört att Chioggia är Venedigs lillebror. Mysigt! Vi var sugna på en finare camping med badland, restauranger och underhållning. Vi tog sikte på en sån ute vid Isola Verde. Det visade sig dock, när vi kom fram, att de hade upphört med campingdelen efter förra sommaren. Numer var det bara en ”village” med bungalows. Synd! Istället sökte vi oss till Sottomarina och dess pärlband av campingar. Vi svängde in vid första bästa, rangerade och gick till poolen. Det blåste riktigt…
-
Camping Europe
Vi vaknade runt åtta i München, åt lite frukost, tömde toa och gråvatten (och betalade 1 euro för att inte få vatten) och matade in infartsbiljetten vi fick när vi kom i den stora, gula maskinen vid entrén till Allianz Arena. 5 euro! Konstigt tänkte jag men betalade det maskinen begärde. Vid bommen stod sedan en kvinna och tog emot kvittot då bommen stod i uppfällt läge. Tack sa vi, danke sa hon. Vi har betalat 15 euro vid våra tidigare besök så detta var något nytt. Inte oss emot! Sedan stod vi på ner emot gränsen Tyskland-Österrike. Efter ett rätt segt byggarbete söder om München var vi nån timme…
-
Camping Du Parc – Lazise, Garda
Vi hade en slapp morgon uppe på ställplatsen i Colá innan vi körde de få kilometerna ner till Lazise. Vi hade pratat om att åka upp till kyrkan utanpå berget, Madonna della Corona, men då jag får magknip vid tanken på berg och vi ville njuta av sol och bad några dagar till innan vi vände hemåt fick det bli nedför istället för uppför. I Lazise har vi bott på Piani di Clodia (fantastisk femstjärnig anläggning) och Spiaggia d’Oro (fyrstjärnig och familjär camping). Då vi ville testa ny camping försökte vi först få plats vid La Quarcia, men där var man tvungen att stanna 7 nätter, vi ville max ligga…
-
Colá
När vi kom till Marone visade gps:en oss ner via smågator i det samhälle som låg på bergssluttningen. Campingvärden skrattade åt oss då vi undrade om det var enda vägen. Vi var inte de första som hade blivit lurade ner den vägen och han suckade bara tungt då vi sa GPS. Han berättade att det finns en fin väg som leder upp till stora vägen och tunnlarna men trots att vi ignorerade gps:ens försök att gena valde vi ändå samma väg upp igen. Inte för att vi ville utan för att vi inte förstod bättre. Halvvägs upp började vi känna igen oss…..eh, det var här vi INTE skulle åka. Jaja,…
