Nu är vi mogna

Jag har varit otrogen….och jag gillade det. Jag har campat i 25 år. Alltid i husvagn. I så breda spann som Fjällvagnen 440 till Kabe Hacienda 880. Som fembarnsmamma har jag haft allt som går nedbäddat och skåpen bågnande av kortbyxor och badbollar, blöta vantar och slalompjäxor men även fått uppleva hur fler och fler skåp gapar tomma och sängarna är orörda på morgonen.

För bara ett par veckor sedan kom vi hem från vår semester. Vi hade tillbringat nästan fem veckor i södra Europa med våra två tonårssöner. Vi tog, som vanligt, in på några av de bästa campingarna för att vara säkra på att killarna hade kul. Bra badland, underhållning, god mat, mycket att se, mycket att roa sig med……och så fick vi i princip tvinga ut dem. Vi insåg att vår tid som småbarnsföräldrar är förbi. Barnen är inte längre roade av att campa. De vill inte se nytt. De vill inte uppleva det vi vill uppleva (fast jag tror och hoppas att de en dag inser hur priviligierade de ändå har varit som har fått se så mycket av vårt och andras land tack vare husvagnen). En ny tid väntar oss. Vuxencamping! Vuxenmys?

Jag måste erkänna att vi redan i våras hade börjat sticka in näsan i fler husbilar än husvagnar då vi ”råkade” titta in hos nån handlare men processen gick långsamt, långsamt. Vi bollade olika för- och nackdelar (för det finns). Vad behövde vi? Vad kunde vi vara utan? Hur har vi campat? Hur vill vi campa? Var vi ense? Så kom då möjligheten att låna en husbil över helgen, och vi tog den……och är nu helt sålda. En helt ny värld öppnade sig för oss. Helt nya platser syntes i framrutan. Det här ligger så rätt i tiden för oss. Vi är redo nu. Tack för alla underbara år med husvagn men nu vill vi vidare. Nu handlar det inte längre om om utan när. Spännande!